från denna dag

Nu har det gått en hel evighet igen sen jag hunnit skriva av mig här. Jag har fullt upp med att anpassa mig till mitt "nya liv" som heltidsstuderande. Det är tungt, lite svårare än ja mindes, fullt med utmaningar och alldeles alldeles underbart!

Jag är så glad att jag valde att gå den här vägen till slut. Det är så värt alla funderingar, magknipp och oro inför vad jag ger mig in på. Utbildningen är flera gånger bättre än vad jag hade trott och då hade jag ändå ganska stora förväntningar. Sen är det bara ett riktigt stort plus att vår klass är en blandning av olika människor som är helt fenomenala och intressanta! Har hittat flera nya vänner som är så kanonfina människor. Ja ni märker, Ulle trivs! 

Annat som hänt sen sist är att jag blivit äldre. Tydligen tant om man frågar en del av mina vänner. Enligt andra   har jag blivit barn igen.

Minen på fotot nedanför är den minen man har när man får en present i muminpapper med muminkort (nedersta bilden) och inser att vännen framför en helt klart är orsaken till att man ovetandes kört runt med ett  svanslöst mumintroll fastbundet på gallret. Svansen, ja den hittade jag in i min bil dagen före. Konstigt tyckte jag då. Helt självklart efter att en klasskamrat frågar :"Men Ulrika är det du som kör runt med ett mumintroll på bilen." Känslan när man inser att jaa det kan vara jag är obeskrivbar. Obeskrivbart roligt om man frågar fröken M och herr D.

Vänta vänta. Hämnden är ljuv. 

Jag skulle ha varit tant länge om jag inte hade haft vänner som håller igång barnet inom mig  ♥